Sådant tysnad

Det är så tyst här hemma. Fattar inte att nästan alla har åkt. Det är bara jag och Steffe som är kvar. Känns så konstigt och jag saknar de redan. Josse, Tom, Rebecca och Steffe kommer tillbaka om några månader, men Dan kommer inte. Kommer att sakna honom otroligt mycket. Denna skratt och glädje som han har spridit i huset och hans goda hjärta som alltid ville hjälpa alla runt omkring. Jag är så tacksam att jag fick chans att bo med sådana underbara människor och det glädje kan ingen ta ifrån mig. Vi va som en familj och vi har delat allt med varandra. Från maten till trösten om det nu behövdes. De va min familj och de är mina bästa vänner. Jag hoppas att det som pågår just nu i mitt liv kommer inte att skilja mig ifrån de, och jag hoppas att vi kan alltid hålla kontakten.

Nu ska jag förbereda mig för söndags gudstjänst och senare blir det lunch med mina arbetskollegor hos min underbara boss.
Ha en fin söndag och njut av solen. Kramar